Läs mig!

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys remissyttrande över betänkandet Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21, S2017/02040/FST).

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys till uppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen. Det är utifrån dessa utgångspunkter vi lämnar våra synpunkter.

Vårdanalys delar den övergripande problembild som presenteras i betänkandet. Vi instämmer i utredningens utgångspunkt att vården och omsorgen om äldre personer ska vara flexibel och utgå från de äldres individuella behov. Liksom utredningen anser vi att det är viktigt att säkerställa tillgången till personal i äldreomsorgen och att omsorgspersonalens kompetens höjs.

Vårdanalys förstår även utmaningen i att svara mot ett så pass brett och ambitiöst uppdrag. Vi delar utredningens uppfattning att det i stora delar saknas kunskap om vilka omsorgsåtgärder som är effektiva och bidrar till en höjd kvalitet för de äldre personer som använder omsorgen. Vi har exempelvis själva lyft behovet om mer kunskap om vilka hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser som bäst kan bidra till att upprätthålla äldre personers funktionsnivå .

För att säkerställa utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen behövs en långsiktig och samlad strategi för hur äldreomsorgens kvalitet och jämlikhet kan garanteras. Det finns därför två viktiga begränsningar med att överlåta flera viktiga delar av kvalitetsplanen för vidare analys av offentliga utredningar och myndigheter. Dels splittras den samlade strategin i flera delar, dels fördröjs det viktiga arbetet med att säkra morgondagens äldreomsorg ytterligare. Värdet av en långsiktig nationell strategi ska inte underskattas, eftersom skillnaderna som i dag råder mellan kommunernas egna planeringsförutsättningar ökar risken för att äldreomsorgen blir allt mer ojämlik mellan landets kommuner . Därför är det mycket viktigt att det fortsatta arbetet med kvalitetsplanen samordnas och att resultaten av de olika analyserna och utredningarna tas till vara på ett sammanhållet sätt.

Det fortsatta arbetet kommer också att behöva tackla flera stora principiella frågor kring äldreomsorgens utformning. Vi uppskattar utredningens förslag att göra det lättare för låginkomsttagare att flytta till en anpassad bostad med hög hyra, men hade gärna sett en bredare diskussion hur äldre kan garanteras en jämlik omsorg. Redan i dag finns stora skillnader i tillgången till olika äldreomsorgsalternativ mellan landets kommuner. För att kunna tillgodose de allt mer heterogena behoven hos äldre personer måste vi ta gemensam ställning till hur omsorgen bör finansieras. Även frågan om gränsdragningen mellan det offentliga åtagandet och de äldre personernas ansvar att själva finansiera sin omsorg är viktig ur ett jämlikhetsperspektiv. Ytterligare en viktig principiell fråga är ersättningssystemens och styrningens roll i arbetet att skapa en god äldreomsorg.

Ingen av dessa långsiktiga och principiella frågor har fått den uppmärksamhet de förtjänar. I vissa delar hänvisas till andra aktuella utredningar, exempelvis Tillitsdelegationen (Fi 2016:03) och utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03). Vi anser därför att den nationella kvalitetsplan som utredningen föreslår bör bedömas och hanteras i förhållande till de underlag som kommer att presenteras av övriga centrala utredningar på området.

Nedan följer Vårdanalys mer detaljerade synpunkter och reflektioner på några av utredningens förslag under respektive rubrik. Vi har valt att fokusera på de konkreta förslag som lämnas av utredningen, även om det i några fall innebär att vi bortser från intressanta bedömningar.

6 Kvalitet och effektivitet

Vi tycker att det är bra att utredningen vill vidareutveckla modellen Individens Behov i Centrum (IBIC) och att Vårdanalys föreslås få i uppdrag att utvärdera effekterna och nyttan av verktyget. Ett gemensamt verktyg för att beskriva brukarnas behov är en förutsättning för att kunna följa upp och utvärdera att äldreomsorgens insatser och styrning är effektiva och jämlika mellan olika grupper och landsting.

10 Sammanhållen vård och omsorg

Utredningens förslag att ge Vårdanalys i uppdrag att utvärdera effekten av samordnade individuella planer (SIP) för äldre personer är välkommet. Vårdanalys har i flera rapporter konstaterat att det saknas kunskap om vilket resultat samordnade individuella planer (SIP) och andra verktyg för samverkan mellan kommun och landsting har för de enskilda personer som samverkan är till för . Vi skulle därför gärna få ett bredare uppdrag att utvärdera effekten av SIP:ar för brukare i alla delar av socialtjänsten. På så sätt kan vi identifiera och jämföra utvecklingsbehoven för olika grupper i behov av samordning samt dra lärdomar av hur planerna används för olika brukargrupper.

13 Boende för äldre personer

Vårdanalys instämmer i att det är viktigt att studera effekterna av och eventuella omotiverade skillnader i beslut om särskilt boende. Vi hade gärna sett att Socialstyrelsens uppdrag att utreda skillnader och jämlikhet i biståndsbesluten även omfattat andra insatser på äldreomsorgens område, som beslut om hemtjänst och välfärdsteknik.

Även effekten av avslag på ansökan av särskilt boende för personer som lider av oro, ångest och/eller ensamhet är en viktig fråga, där Vårdanalys tidigare pekat på att det i dag saknas tillräckliga alternativ för personer som inte är i behov av heldygnsomsorg, men som inte heller vill bo kvar i ordinärt boende . Vi välkomnar därför förslaget att ge Vårdanalys ett uppdrag på området. Det är även viktigt, både ur ett förebyggande perspektiv och ur ett jämlikhetsperspektiv, att säkerställa att äldre med sämre ekonomiska förutsättningar har samma möjlighet att flytta till ett anpassat boende som äldre med goda ekonomiska förutsättningar. Men som vi konstaterar i inledning till remissvaret behöver frågan om en jämlik tillgång till äldreomsorg lyftas i ett bredare perspektiv.

15 Uppföljning

Vi uppskattar att utredaren har en bred utgångspunkt för uppföljningen av äldreomsorgen. Även ansatsen att validera dagens undersökningar är god. Vårdanalys skulle vilja lämna tre medskick för Socialstyrelsens eventuella arbete med att ta fram modeller för att beskriva statusen för vården och omsorgen om äldre personer.

  • För att följa upp äldreomsorgens kvalitet och jämlikhet krävs individdata som kompletterar måtten på upplevd kvalitet med information om vilka insatser som getts och vilket behov de ska svara mot . IBIC kan vara en kunskapskälla för detta.
  • Utredningen diskuterar framför allt effektivitet i termer av kvalitet i förhållande till finansiella resurser, men det är viktigt att även ta hänsyn till andra typer av resurser som exempelvis personal.
  • En annan viktig aspekt för att utveckla äldreomsorgens kvalitet och effektivitet är att även undersöka och utvärdera omsorgens förutsättningar i form av exempelvis organisation, styrmekanismer, ersättningsmodeller och omsorgens innehåll och ställa dem i relation till omsorgens resultat för brukarna.

19 Konsekvensanalyser

Utredningen bedömning av förslagens konsekvenser för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bygger på ett missförstånd av vår finansiering. Vårdanalys fasta anslag är avsett att gå till myndighetens egeninitierade verksamhet. På så sätt värnas myndighetens styrelses mandat att självständigt styra inriktningen på den egeninitierade verksamheten. Regeringsuppdrag behöver därför åtföljas av särskild finansiering för att slå vakt om intentionen att myndigheten själv, i samråd med Vårdanalys patient- och brukarråd, ska lägga fast verksamhetens inriktning.

När det gäller uppdraget att utvärdera effekten av samordnade individuella planer (SIP) verkar uppdraget ursprungligen ha varit tänkt att gå till Socialstyrelsen och ingår därför i deras finansiering om åtta miljoner kronor för åren 2019–2020 (utredningens s. 849). En del av den finansieringen bör därför gå till Vårdanalys.

____________________________________
Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektören Fredrik Lennartsson. I den slutliga handläggningen har projektdirektören Marianne Svensson deltagit. Utredaren Eva Hagbjer har varit föredragande.

Fredrik Lennartsson
Eva Hagbjer