I flera decennier har en prioriterad målsättning för vården varit att ”patienten ska stå i centrum” – eller vara patientcentrerad. Men samtidigt som detta varit ett flitigt använt uttryck både internationellt och i Sverige saknar vi fortfarande en gemensam bild kring vad patientcentrerad vård är och hur vi närmar oss den målsättningen. Vårdanalys har därför gett två ledande internationella experter på patientcentrerad vård i uppdrag att genomföra den första externa granskningen av huruvida svensk vård verkligen är patientcentrerad. Granskningen publiceras idag och riktar fem förslag på förbättringar till regeringen och landstingen:

1. Se till att lagstiftning som ska stärka patientens ställning följs

En patientcentrerad vård är en vård som utgår ifrån en helhetssyn på patienter som människor med både medicinska, sociala och emotionella behov. Det är en vård som möjliggör för patienter, att i den mån de vill och kan, vara medaktörer i sin behandling och tillfrisknande. Svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning bygger i flera avseenden på ett patientcentrerat synsätt. Den slår bland annat fast att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.

Ändå är svenska patienter i en internationell jämförelse de som i minst utsträckning upplever att de görs delaktiga i beslut som rör deras vård och behandling så mycket som de önskar.

Den externa utvärderingen slår fast att det finns en omfattande och oroande brist på överensstämmelse mellan de skyldigheter gentemot patienter som anges i hälso- och sjukvårdslagen och den verklighet som patienterna möter. Patientmaktsutredningen kommer den 31 januari 2013 att lämna förslag till en ny patientlagstiftning. Men att bara samla ihop gällande lagstiftning kommer inte att räcka. Innan nya lagparagrafer införs bör beslutsfattarna inrikta sig på att försöka förstå varför befintlig lagstiftning inte får avsedd effekt och vad som bör göras för att lösa problemen.

2. Gör det möjligt för patienter att vara medaktörer i sin egen vård

I en internationell jämförelse anger färre än hälften av svenska patienter att specialistläkare upplyst dem om vilka behandlingsmöjligheter som finns. Patienter som vill hantera och följa sin egen sjukdoms utveckling måste få tillräcklig information och stöd för att göra det. Patienter som vill ta ställning till olika behandlingsalternativ och välja vårdgivare ska erbjudas sådana beslutsstöd.

3. Engagera och involvera patienter och patientföreträdare i beslut som berör hälso- och sjukvårdens utveckling

Patienterna måste få en tydligare roll i att utforma, genomföra och utvärdera nationella reformer och beslut i vårdens verksamheter.  Mer innovativa och meningsfulla metoder för att fånga upp intressen och synpunkter bör införas, i synnerhet för alla de patienter och anhöriga som idag inte engagerar sig i patientorganisationer. Befintliga patientorganisationer bör i större grad identifiera gemensamma intressen och utveckla sina strategier för att mer effektivt påverka beslut och förändringar som rör vården.

4. Förbättra samverkan och kontinuitet runt patienten

Vården är oftare organiserad utifrån de administrativa behoven snarare än utifrån patienternas behov. Svenska patienter ger låga betyg på vårdens förmåga att samordna sina insatser runt individen. Bland patienter som skrivs ut från sjukhus uppger exempelvis en av fem att de inte har fått reda på vem de kan kontakta om det uppstår problem. Lokalt finns goda exempel på ersättningssystem och organisationer som premierar sammanhållna vårdkedjor, men de förblir undantagen som bekräftar regeln. Staten och landstingen måste intensifiera arbetet med att nå integrerade vårdkedjor och teambaserat arbete runt patienten.

5. Stärk insatserna för att utvärdera graden av patientcentrering

Staten bör investera resurser i att fastställa mätbara kriterier för vad som är patientcentrerad vård utifrån svenska patienters prioriteringar. Detta för att kunna intensifiera uppföljningen av graden av patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. Utifrån ett patientperspektiv, blir vården bättre eller sämre på de punkter som är centrala för upplevd tillfredsställelse och goda behandlingsresultat?

Som rapporten till Vårdanalys pekar på är vi bara i början av den här utvecklingen. Nu är det särskilt viktigt att alla berörda aktörer enas om vad vi menar med patientcentrerad vård och hur vi ska följa utvecklingen över tid. Vårdanalys har en del i detta arbete och vi kommer att fortsätta våra analyser och granskningar av patientcentreringen.

Alternativet till den här skisserade utvecklingen är att patienter tillfrisknar onödigt långsamt och att vården fortsätter att arbeta på ett ekonomiskt otillfredsställande sätt. Det är inte godtagbart. Varken patienterna eller samhället har råd att vänta.

Fredrik Lennartsson
Myndighetschef
Myndigheten för vårdanalys